En "ny värld" ligger öppen för dig! Det är fantastiskt hur klart och fint allt kan se ut. Men ackommodationen, ögats "autofokus", upphör när man får akryllinser i ögonen, så man får tänka sig att skaffa glasögon, kanske flera par - för lite olika ändamål. Och de måste vara ordentligt utprovade! Det var betydligt knepigare än jag hade väntat mig...

Detta personliga hemsideblad vill råda dig till att: Göra en synkoll hos en bra optiker och testa ögonreceptet genom att köpa ett par billiga glasögon först, på nätet, eller så. Du behöver antagligen läsglasögon direkt men om du inte ser alldeles fullgott på stora avstånd är det mer avslöjande för synundersökningens kvalitét med glasögon för att se på långt håll med. De kan också vara bra att ha i långa loppet. Pröva ordentligt en tid.

Sen kan du gå tillbaks till optikern och göra ytterligare en syntest och köpa dina eftertraktade progressiva, vilket är lite av grejen efter operationerna - eller välj vad du bäst behöver. Har du köpt ett par dyra från början är jag rädd att optikern inte förstår din klagan på sånt som kan verka kitsligt och är småsaker för den som har ögonens naturliga linser med "autofokus" i behåll. Men med dina stela linser betyder "en kvarts eller halv dioptri" eller någon vridning, hit eller dit, mycket mer! Dina opererade ögon är också stabilare än hos "vanligt folk", dag efter dag, om du inte går på syntest när du är förkyld eller så. Svälj därför inte, utan vidare, den vanliga ursäkten att det är dina ögon som är "mjukvara", att de ändrar sig från dag till dag!

Glasögonreceptet vill du nog ha riktigt bra innan du slår till på nåt fint. Det är så mycket bilder, läsning med fin typografi, layout, digitalkameror, HD-TV osv. numera - och vår underbara natur och kultur i stort att kika på, allt vad du vill. Min berättelse här nedan kan du nu strunta i för du har redan fattat galoppen...

* * *

Det blev dags för mig att skaffa riktiga glasögon (recept 1 i tabellen nederst). Mitt högra öga hade inte blivit helt lyckat vid operationen för fokus hade hamnat "bortom fjärran" och det blev lite knöckligt med en viss astigmatism som nog inte är helt linjär heller. Jag köpte läsglsögon hos optikern där jag gjorde syntesten men beställde också efter samma grundrecept, på nätet, ett par för seende på långt håll - med antireflexbehandling och allt.

Jag blev rätt förvånad och minns hur jag lufsade runt sjön i förorten och tittade på grenverk, vägskyltar, arkitektur osv. Båda glasen hade en obekväm cylinderstyrka (kompensation för astigmatism), så fyrkanter blev till sneda "papperskorgar" åt olika håll. På högerögat var det 2,00 i cylindervärde och skillnaden i styrka (sfärisk ekvivalent) var heller inte bra - det vänstra glaset var starkare fast det borde vara 0,5 dioptrier svagare. Jag lyfte undan glasögonen i pannan och fällde ner dem, gång efter gång, och konstaterade hela tiden, att jag såg sämre med glasögon än utan, på vänsterögat. De var så uppenbart knasiga med sitt felaktiga och hårdpressade recept, dessa glasögon!

Optikereceptet för glasögonen för seende på långt håll blev inte bra. Det var bättre med "ingenting" till vänsterögat.

I flera avseenden blev det bättre att byta vänsterglset till ett "planslipat". Mindre stirrigt utan alltför höga cylindervärden i motstridiga riktningar och lite bättre synkronisering mellan ögonen i resulterande styrkor, vilket har sin betydelse med "stelopererade" ögon.

Av läsglasögonen från optikern återstod bara, att hitta bästa axelvärden och synavstånd. Detta blev en kompromiss så styrkorna inte haltade lika mycket, förvrängningen mindre störande och skärpan - någotsånär.

Det är mindre kritiskt med läsglasögon, vilket glasögonen längst upp här på sidan (utan korrektion för astigmatism) är exempel på. Kraftig förstoring övertrumfar det mesta men blir opraktiskt. Styrkan på dessa, alldeles här ovanför, som jag gillrat upp på en enkel båge var lite för svag för läsning så de fick bli "datorglasögon" en tid.

Optikern fanns i Stockholm men jag passade på att besöka min lokala optiker hemma, långt ifrån storstan, för en synkoll som jämförelse (recept 2) kort efter det jag fått mina misslyckade glasögon. Det nya receptet från optikern hemma på vischan är riktigt tokigt! De höga cylindervärdena åkte plötsligt ner till 0,5 för båda glasen (istället för 2,0 på högerögat och 1,25 på det vänstra). "Refraktionen", som den succesiva syntesten kallas, gav också alldeles för hög styrka och en tosig vinkel på högerögat. Och skillnaden i styrka (sfärisk ekvivalent) mellan glasen blev 1,5 - en hel dioptri för mycket - något av "monokelglas", som det verkade - ett ögsa för nära och det andra för långt håll. Det var präktigt "sjösjukt" att kika runt i affären med provbågarna, vill jag lova! Jag lät förstås aldrig göra några glasögon efter det receptet. Jag hade ju mest varit ute för att få en jämförande koll men hade verkligen hoppats på ett bättre resultat.

Kanske lite dumt att gå tillbaks till samma optiker. Det blev bara en "putsning" av det första, knasiga receptet.

I Stockholm igen, efter nån vecka, tog jag mig till optikern med mina läsglasögon. Inte för att reklamera dem, jag ville helt enkelt ha bättre glas i mina trevliga bågar och någon rabatt blev det inte heller tal om. Jag hade fortfarande en rätt optimistisk tilltro till optiker och det var kollegan till den första som fick hand om mig, så jag beställde dumt nog genast ett par nya glasögon för seende på håll också (på nätet). Trodde att nu skulle allt bli så bra, så bra.

Det blev en rätt blygsam förbättring (recept 3), fortfarande med lite fel i synkningen mellan ögonen. Och forfarande med obekväma cylindervärden för mig - tydligen är det lätt hänt, att dra på styrka mer och mer och öka cylindervärdet, vartefter. Det funkar nog i en lokal punkt, en bokstav, att trissa upp värdena med sikte på bästa "visus" men blir stirrigt i landskap, interiörer och andra miljöer.

Tumstocken är fantastiskt bra om man har "stelopererade" linser i ögonen! Läsavståndet för glas med hygglig korrektion kan man avgöra med upprepad mätning gång på gång och faktiskt avläsa så lite som (+/-) 1/8 dioptri om man har hygglig bildvana. Det betyder nån centimeter hit eller dit på 30cm håll! Utanför det området blir det gradvis suddigare. Med skärpeplanet så väl definierat (vilket i regel antagligen inte är möjligt för dem som har ackommoderande ögon) är det förstås lätt att göra de enkla jämförelser man vill göra. Ett finstilt tryck duger bra, att kika på. För test på fem meters håll får man ta till stora rubriker.

Jag kände mig nog uppgiven efter fyra par halvdana glasögon, hade ändå inte råd att förverkliga drömmen om progressiva glasögon. Jag lade ner "projektet".

Av en slump var mina gamla läsglasögon bättre för vänsterögat - för seende på långt håll!

"Genombrottet" för vänsterglaset, som optikerna inte lyckats alls med, kom när jag råkade hitta mina urgamla, stora - läsglasögon - i en låda. Vänsterlinsen var perfekt för seende - på långt håll - märkligt nog! En klar förbättring med mildare och bra värden! Kul! Jag tog glasögonen till närmsta optiker i Stockholmsförorten, där jag befann mig, och fick glaset uppmätt. Och gjorde en synundersökning (recept 4).

Nu kunde jag äntligen tänka mig att köpa progressiva glasögon, vilket är väldigt lämpligt med starropererade ögon! Det var vårljus och det fick bli progressiva solglasögon. Härligt! År 2005 kunde man lämna in sina önskemål för beställning på nätet utan optikerrecept. Som framgår av tabellen nertill följde jag recept 4 men jag hade insett, att recepten nog inte var kompenserande för synavståndet till optikerns bokstavstavla (på fyra meters håll) gentemot den verkliga "oändligheten" ute i naturen, så jag beställde solglasögonen 1/4 dioptri svagare. Det finns all anledning att se skarpt långt bort i fjärran, så det tilltaget uppskattar jag med mina starropererade ögons fasta akryllinser. Solglasögonen duger mycket bra.

Vid slutet av 2005 putsade jag lite på receptet, bättrade bl. a. på styrkebalansen mellan ögonen 1/4 dioptri och ökade styrkespannet till 2,75 dioptrier på de pogressiva jag köpte, så jag även kunde se finstilt text - varudeklarationer i affären osv. De glasögonen är helbra och värdena står sig.

Två år senare, då man börjat kräva optikerintyg på nätet, tillkom recept 5 och 6. Jag hade vid det laget fått laserbehandlingarna mot efterstarr avklarade. De värden jag redan hade i mina progressiva glasögon var fortfarande aktuella och jag köpte två par enkelslipade med olika styrka.

Fyra lyckade glasögon till slut - progressiva , enkelslipade datorglasögon, progressiva solglasögon och TV-glasögon (för 2 meters betraktningsavstånd).

* * *

Grumling och maculahål

Säg den glädje som varar evigt!     Linserna från recept 7

Efter ett år då jag åtnjutit lyckan med bra glasögon och avklarade efterstarroperationerna osv. lossnade glaskroppen i mitt vänstra öga. det skedde i samband med ett besvärligt migränanfall - kraftig yrsel, dubbelseende, huvudvärk och intensiva synfenomen (aura) av vilket en "figur" mitt i synfältet inte försvann. När jag kom till undersökning visade det sig vara "ludd" från gula fläcken som följt med glaskroppen som skymde precis det centrala synfältet, just det jag tittar på och vill se skarpt.

Efter ytterligare ett år, i höstas, hände samma sak med högerögat, också då i samband med speciella migränsymtom - kraftiga yrselanfall och dubbelseende. Glaskroppen hade lossnat även på högra ögat men nu gick hålet igenom näthinnan, jag hade fått makulahål. Även nu med ett lock, en grumling i glaskroppen.

Det får väl gå. Betydligt värre synskador kan man drabbas av. Men det är ansträngande och tar tid att pyssla och läsa och det blir en del lustiga missförstånd. Tre knep kan funka. Glassögon med stark förstoring, så att fläcken i det centrala synfältet skymmer så lite som möjligt. Det andra knepet är att "flacka med blicken", fram och tillbaks. Under en liten bråkdel av en sekund kan man få syn på bokstaven eller det man kikar på - innan ögat "hunnit fram" till sitt nya mål. Det tredje trixet är att läsa excentriskt, lite "vid sidan om", en teknik man nog får öva en hel del på. Man förnimmer i alla fall det man vill se. Bra glasögon underlättar förstås en hel del i alla lägen.

Tydligen har optikerna förbisett en del problem och dess lösningar.

1	2	3	4	5

Bild 1 visar den syntavla som används idag på de flesta håll, erfar jag efter en rundfrågning. En kort, projicerad bokstavsrad, rätt och slätt. Med ett tidsödande och ansträngande flackande med blicken kan jag föralldel ”dechiffrera” bokstaven bakom den skymda fläcken och krypa ner i raderna - en efter en, för att få fram ”visus”, ett jämförelsetal, vilket med grumling och makulahål varken tycks avspegla användbar skärpa eller ge helt rättvisande värden för glasögonrecept. Kanske blir det en brytning via locket som fastnat i glaskroppen, en plötslig, "superskarp" men skenbar visus för ett ögonblick. Vältecknade "spökbilder", kopior av fläcken, talar för brytningsfenomen.

Fixpunkter för aningen excentriskt seende begränsas dessutom på denna tavla till den lilla horisontella bokstavslinjen. Jag kommer aldrig glömma dessa ”L” och ”T” med enbart två riktningar och med vars hjälp axelvärdet skulle bestämmas – vilket förstås blev misslyckat! Med mina nya synproblem upplevde jag denna gång syntesten som ett smaklöst skämt och onekligen är den en utmaning för optikern, denna vanliga syntavla.

Bild 2 är bokstavstavlan för femtio år sedan, raderna nedanför de avbildade är kanske mer användbara. Den medger, trots de olika bokstavsstorlekarna, ett större bokstavsurval och betydligt bättre möjlighet att se skärpan vid lokalt men ändå excentriskt seende.

Bild 3 är i all enkelhet en bokstavsmassa med lika stora bokstäver, som inte behöver vara riktigt lika små som bästa ”visus”. Tavlan bör ha stort omfång. Jag har lagt in en cirkel som fixpunkt men det är, även om jag bara tittar in i texten (och samtidigt skruvar på cylinderglaset i provbågen eller vrider glasögat), avsevärt lättare att bedöma läsbarheten, t. ex just trimma in axelvärdet, med hjälp av denna tavla.

Bild 4 är, symboliskt, ett riktmedel för synundersökning, liknande ett av flera som används vid allvarligt excentriskt seende, t. ex vid makuladegenerering eller annan stor skada i gula fläcken. Här är principen den motsatta mot i bild 3. Man tittar ”åt annat håll” medan objektet visas centralt.

Bild 5: Jag prövade med olika riktmetoder men med bra glasögon(!) behövde jag inte hitta någon särskild skärperiktning i en så liten omgivning. Istället gjorde jag den lilla figuren med en rörlig boll, som på lämpligt synhåll ger mig en god uppfattning om var min skymda fläck spontant hamnar allra först vid mindre ögonrörelser i en bild- eller textyta.

* * *

Självfallet är man högst betjänt av bra glasögon om man har makulahål, även fast det kan vara lite svårare att få ett bra glasögonrecept. Likaså behöver starropererade med sitt begränsade skärpedjup ha bra brillor. Hos dem borde däremot det väldefinierade skärpeplanet med lätthet ge ett bra ögonrecept. De har också stabila värden över tid. Gråstarr kryper ner i åldrarna och äldregruppen ökar – med allehanda ögonsjukdomar, så jag tror en utveckling av ”syntavlan” måste vara på gång. Med stora plattskärmar kan man säkert ha olika syntavlor och program, lämpliga för olika åldrar och ögonsjukdomar. Det finns nog redan avancerade datorer för subjektiv synundersökning men de kostar nog mycket, ännu.